Man skulle kunna säga att en akronym är en förkortning. Det stämmer delvis. Men för att det verkligen ska röra sig om akronym så ska man kunna uttala förkortningen som ett ord. Ett exempel på en förkortning som inte kan sägas vara akronym är SEB. Namnet på banken uttalas som S, E, B, inte som seb.
Akronym som man kan säga som ord
Det ska sägas att alla inte håller med om att akronym måste kunna uttalas som ord. Men nu utgår vi från att det ska vara på det sättet. Då är några exempel på akronymer:
GAIS – Göteborgs atlet- och idrottssällskap
Saab – Svenska Aeroplanaktiebolaget
ICA – Inköpscentralernas Aktiebolag
Men det behöver inte bara vara namn på företag. OSA är också en akronym som står för Om Svar Anhålles.
Det finns namn och ord som vi kanske tror är akronymer men som inte är det. Volvo till exempel är inte en förkortning utan namnet betyder jag rullar på latin.
Det kan vara bra att tänka på förkortningen
När ett företagsnamn ska bildas så är det inte så dumt att tänka på det där med akronymer. Om det går att skapa en förkortning som man lätt kan säga som ett ord så kan det vara en fördel. Ordet kan till exempel användas för att skapa en hemsida som är lätt att hitta till.
Genom att leka lite med namn på ägare, verksamhet och annat så går det att komma fram till en riktigt bra akronym som man kommer ihåg. Med tiden så kan den bli ett signum, lite som de akronymer som jag nämner i punktlistan här ovan. LOL! (Det var också en väl använd akronym som står för Laughing Out Loud)
[contact-form-7 id=”1606″ title=”Contact form 1″]
En bra berättelse glömmer vi inte. Vi vill kanske höra den om och om igen. Med storytelling så går det att få uppmärksamhet även i en värld där folk tycks ha gått i ide i sina mobiler. Det här är ett koncept som används för marknadsföring såväl som inom team-building.
Vad är storytelling?
Storytelling är ett uttryck på engelska som vi har snappat upp i det svenska språket. Ordboken översätter ordet till historieberättande och det är precis vad det handlar om. Vi berättar en historia och om den är intressant nog så får vi mer uppmärksamhet.
När storytelling inte är bra
Men all storytelling är inte bra historieberättande. Jag minns ett av mina första jobb. När jag skulle introduceras på företaget så fick jag ett långt föredrag om hur det hade utvecklats. Berättelsen inkluderade allt från hur det hela startade i ett garage till hur de flyttat omkring de olika avdelningarna från år till år.
Berättelsen var intressant när vi befann oss i garaget men när jag fick höra detaljer om hur år 2008 innebar en ny printer på ekonomiavdelningen så var jag långt bort i tankarna. Det hela påminde lite om hur Ove Sundberg och hans fru i tv-serien Solsidan berättar om sina semesterresor år för år.
Men den storytelling som jag bjöds på visade sig ändå ha ett värde. Den var nämligen ett internt skämt på företaget. Mina nya kollegor talade om för mig att jag skulle få höra samma 30 minuters historia vid varje företagsfest. Den var något som vi delade på och som hade en slags sammansvetsande kraft bland de anställda.
Kraften i en intressant berättelse
Den storytelling som mina forna kollegor såg som ett skämt hade faktiskt bra ingredienser. Om den hade stannat där i garaget och sedan snabbt gått vidare till några fantastiska framsteg så hade det kunnat bli dramatik. På så vis så hade berättelsen kunnat användas som unik form av reklam för företaget.
När reklamen berättar en berättelse så kan vi inte låta bli att ge den vår uppmärksamhet. Även om ert företag inte bildades på ett mirakulöst sätt så går det att hitta punkter som kan vara spännande. Det är tillåtet att piffa upp det hela lite för att berättelsen ska bli intressant.
Istället för att berätta hur bra era skor är så kan ni berätta vad som hände en viss person som gick i dem. Det här kan till och med fungerar i produktbeskrivningar. Men berättelserna är inte bara till för reklam och marknadsföring i olika medier. Den kan också skapa bättre stämning och sammanhållning på jobbet.
Säg det med en saga
När det ska hållas kurs så kan storytelling användas som ett viktigt verktyg. Med sagor för vuxna så får den som håller föredrag uppmärksamhet. Berättelser kan också leda till att anställda känner samhörighet. Det kan vara så enkelt att man skapar sin egen story tillsammans. Det blir ett minne som får ett särskilt värde i varje deltagares hjärta.
Måste det vara sant?
Nej, det måste inte vara sant. Men ett korn av sanning är inte dumt. Kända märken och kända företagsledare omges av myter och sanningar. Bill Gates ses köpa sin egen hamburgare och detta sprids i sociala medier då någon tog en bild. Det här blir till en berättelse som är sann men som givetvis återges med inslag som inte var med från början. Så är vi människor och det är inget konstigt med att spä på lite för att det ska bli intressant. Som till exempel att Bill Gates sågs äta ett randigt äpple med sin hamburgare.
Historier har också omgett kända svenska företagsledare som Ingvar Kamprad vars cykel knappast var så ranglig som den kan framstå i berättelser om IKEAs vagga. Och så kan det ske med berättelsen om er verksamhet.
Hur skapar man stories om företaget?
Många gånger så finns berättelserna där utan att ni tänker på det. Om ingen är duktig på att skriva så kan det vara klokt att dela de här berättelserna med en skribent som kan storytelling. Låt nästa pressrelease blir något som folk faktiskt vill läsa då den erbjuder lite mer än information om era nyheter. Något som folk kommer ihåg och gärna pratar om…
Kontakta mig så kan vi prata mer om hur storytelling kan användas i er marknadsföring online!
Ska du skriva de eller dem? Det här är en vanlig fråga. Men kanske kommer den snart att vara irrelevant. Vi vet av vår språkhistoria att uttryck försvinner och ibland ersätts med nya. Om du vill så kan du välja att skriva de i alla lägen där du med talspråk säger dom. Eller så kan du läsa vidare och lära dig välja rätt variant.
Hur används de och dem?
Vi börjar med grundregeln för de och dem:
De
De används som subjekt som till exempel: De åkerbuss
De används också som bestämd artikel: De sköna strumporna
Dem
Dem används som objekt: Ett bud har hämtat dem
Dem används också efter preposition: Budet kom med pizzan till dem
Subjektformer är: Jag, du, vi och ni
Objektsformer är: Mig, dig, oss och er
Enkel regel för de eller dem
Om du byter ut de med subjektform och dem med objektsform så kommer du att höra vad som är rätt.
Du kan till exempel byta ut de med vi, och dem med oss.
Vi tar ett exempel:
Kan du kontakta dem?
Varför ska det vara dem och inte de? Vi testar med vi och oss…
Kan du kontakta oss eller kan du kontakta vi…
Du hör vad det ska vara. På samma sätt kan du använda jag och mig.
Kan du kontakta mig eller kan du kontakta jag, du hör vad det ska vara.
Om du inte gör det så ska du veta att det ska vara kan du kontakta mig!
Varför är det så svårt att höra när det ska vara de och när det ska vara dem?
Anledningen till att du som så många andra inte direkt känner när du ska skriva de och när du ska skriva dem är att du inte talar på detta vis. Du säger ju alltid dom. Talspråket gör att vi blir lite förvirrade då vi ska skriva korrekt. Du får helt enkelt lära in regeln lite i stil med hur du lär dig akronymer fast mycket enklare då du använder knepet här ovan!
Det finns till och med lärare som menar att vi helt bör slopa användningen av de och dem i skriftspråk. De menar att det vore en vinst att slippa fundera på om det ska vara det ena eller det andra.
En del som hör detta resonemang blir rosenrasande. Rosenrasande är också ett uttryck som kan vara på väg ut så det känns helt rätt att det får vara med här!
Blir du rosenrasande av bristande språkkunskaper?
Språket på sociala medier
Faktum är att språket vi använder i sociala medier och chattar redan frångår reglerna för de och dem. Det här kan vara en viktig poäng om du tillhör de som tycker att vi helt enkelt kunde skriva som vi säger. Dom som annars har med rättväsendet att göra. Detta är förstås helt okej då det handlar om samtal mellan dig och dina vänner.
Men var medveten om att det fortfarande finns arbetsgivare som kan regeln och som inte tycker att det är ett plus i kanten att du använder ordet dom i din arbetsansökan. Professionella texter bör skrivas med rätt form. Så gör en liten latmask av exempel ovan för att öva på att använda rätt form.
Ska vi plocka bort skriftspråkets dom?
Saken är den att om vi tar bort de eller dem och börjar skriva de eller dom i alla lägen så kan det kännas irriterande för folk som fortfarande förstår skillnaden. Vi som inte tycker att det är problematiskt med ett skriftspråk som skiljer sig från talspråket vill inte sluta använda skriftspråket.
Kanske kan vi komma fram till en kompromiss där vi helt enkelt låter folk som inte kan skillnaden mellan de och dem i skrift skriva de eller dom. Och vi som vet vad det ska vara kan skriva de eller dem. Som det är nu med andra ord. Det hade fungerat bra för mig. Jag blir vare sig irriterad eller rosenrasande av att se folk använda dessa uttryck på ett felaktigt sätt. Som SEO skribent får jag dessutom accepterar att jag ibland får betalt för att skriva fel!
Text finns överallt och någon måste kontrollera att texten ser bra ut. Om en text är full med stavfel
och andra grodor som förväxling av de och dem så blir den svår att ta till sig. Att jobba som korrekturläsare kan vara roligt. Kanske
är det något för dig. Här är 10 tips för dig som vill jobba med korrekturläsning. De kan också vara
nyttiga för dig som skriver mycket och själv går igenom din text innan den publiceras.
Läs mycket och ofta
Den som läser mycket blir bra på att jobba med ord. Egentligen så är det här ett grundkrav för att du ska tycka om jobbet som korrekturläsare. Om du tycker om att läsa mycket så övar du på att se ord och meningar på ett helt naturligt sätt. Läs böcker, tidningar och reklam. Fundera på vad som är kul att läsa och vad som känns trögt.
Läs texten högt
Det händer att du läser en mening där det finns ett stavfel som inte markeras av ordbehandlingsprogrammet som du använder. Du kanske inte registrerar felet för att du skummar dig igenom texten. Men om du läser högt så kommer du inte att missa det. Du hör genast att något inte stämmer och då går du tillbaka och ser närmre på den bit som verkar lite konstig.
Läs inte direkt efter att ha skrivit texten
Om du precis skrev texten så ska du inte agera som korrekturläsare för den. Be hellre någon annan att läsa igenom. Det är att rekommendera att skriva något annat emellan och sedan komma tillbaka till texten som ska kontrolleras. Då du inte har färskt i minnet hur du tänkte då du skrev texten så är chansen större att du kommer att se eventuella misstag.
Lita inte blint på Word
Word och andra ordbehandlingsprogram är bra att använda sig av. Men det här är inte en perfekt lösning. Det händer ofta att Word missar felaktigheter. Dessutom så finns det ord som blir helt andra ord med ett byte av en bokstav. De fungerar fortfarande i meningen men betydelsen blir en annan. Det kommer inte Word att se. På grund av detta så måste du läsa igenom texten även då det inte finns några röda eller blåa markeringar.
Justera storleken på din skärm
Om texten är för liten på din skärm och du är trött så kan det leda till att det blir svårare att korrekturläsa. Öka på procentsatsen som du ser längst ner till höger. Texten blir större och du kan koncentrera dig bättre på varje stycke.
Ändra och läs om igen
När du vill ändra ett stycke så ska du tänka på att det kan finnas fel i din ändring. Kom tillbaka och läs det du ändrade igen. Se till att ändringen inte förändrar flytet i texten. Du kanske glömde bort att du redan nämnt det du nu lade till längre ner i texten. Då får du gå tillbaka och fixa detta så att det inte blir onödigt tradigt att läsa din artikel.
Finns det bitar som är lite svåra att förstå?
Som korrekturläsare så är du inte bara ute efter stavfel. Du vill också fånga textbitar som inte är så tydliga. Det här kan vara extra svårt om du är den som har skrivit texten. Försök att tänka på om texten är tydlig och om man förstår vad som sägs.
Tonen på texten
Ton är också viktigt. När du korrekturläser så kanske du inser att texten har en negativ ton. Det kan ju vara önskvärt, men om det rör sig om en text för marknadsföring så är det inte det. Där det står vad man inte kan göra så bör det istället stå vad som kan göras. Gå igenom och kontrollera att texten har den ton som önskas.
Korta ner meningar
Det finns de som säger att en bra text för nätet inte ska ha meningar som är längre än 22 ord. Det här är inget som man måste hålla sig till slaviskt. Men det är ändå ett bra tips att se på längden på meningarna då du jobbar som korrekturläsare. Genom att dela upp och korta ner så blir texten lättare att ta till sig och det är viktigt.
Luftig läsning för nätet
Vid korrekturläsningen så är det också bra att tänka på styckesindelning och rubriker. När det handlar om webbtext så måste den har en indelning som gör det lätt att läsa även på en mindre skärm. Se om du kan få in fler rubriker för att göra det hela tydligare. Luftigt är bra!
Numera så finns det gott om sajter som jämför hotell i olika länder och städer. Ibland så använder jag mig av dessa för att kunna skriva bra innehåll för resesajter. Men det är inte bara i jobbet som webbskribent som jag uppskattar bra sidor med information om hotell och resor. Privat så är detta också något som behövs då och då. Om det bara hade blivit oftare!
En sajt som jag kan rekommendera för dig som ska boka hotell är Tiohotell.se. Det här är en sajt som ger riktigt bra tips både vad gäller resor och de bästa hotellen på plats. Med listor av handplockade hotell så kan du lätt få information och jämföra.
Fördelar med Tiohotell.se
Strukturen på Tiohotell.se är enkel och lätt att ta in. Det gör att du slipper och scrolla och scrolla. Så blir det ju ofta på de gigantiska jämförelsesajterna där din sökning ger hundratals förslag. En lista med tio riktigt bra hotell är att föredra.
Hotellen som presenteras väljs ut i enlighet med stad och med olika teman. Du kan till exempel se närmre på hotell som ligger högt upp eller kanske ett hotell i en grotta! Häromveckan skulle jag skriva en text om resor till Köpenhamn. Tiohotells inlägg med 10 hotell i Köpenhamn är en perfekt källa. Jag gillar att informationen är kortfattad och intressant, både som skribent och som resande människa.
Mer än hotell
Jag vill också lägga till att Tiohotell har mer än hotellinformation. Sidan med världens största akvarium är intressant med bilder som inspirerar. Man skulle kanske ta sig till Kina bara för att visa ungarna den där enorma valen!
Besök Tiohotell.se här och hitta informationen som kan leda till en mycket bättre resa oavsett om den går till Stockholm eller till Hong Kong.
Har du en hemsida?
Jag kan hjälpa dig med fantastiska webbtexter och produktbeskrivningar som drar mer trafik till din sajt från Google och hjälper dig att sälja mycket mer. Hittills har jag skrivit den här typen av texter för hundratals sajter. Jag är helt säker på att även din sajt kan dra stor nytta av min erfarenhet!
