Man skulle kunna säga att en akronym är en förkortning. Det stämmer delvis. Men för att det verkligen ska röra sig om akronym så ska man kunna uttala förkortningen som ett ord. Ett exempel på en förkortning som inte kan sägas vara akronym är SEB. Namnet på banken uttalas som S, E, B, inte som seb.
Akronym som man kan säga som ord
Det ska sägas att alla inte håller med om att akronym måste kunna uttalas som ord. Men nu utgår vi från att det ska vara på det sättet. Då är några exempel på akronymer:
GAIS – Göteborgs atlet- och idrottssällskap
Saab – Svenska Aeroplanaktiebolaget
ICA – Inköpscentralernas Aktiebolag
Men det behöver inte bara vara namn på företag. OSA är också en akronym som står för Om Svar Anhålles.
Det finns namn och ord som vi kanske tror är akronymer men som inte är det. Volvo till exempel är inte en förkortning utan namnet betyder jag rullar på latin.
Det kan vara bra att tänka på förkortningen
När ett företagsnamn ska bildas så är det inte så dumt att tänka på det där med akronymer. Om det går att skapa en förkortning som man lätt kan säga som ett ord så kan det vara en fördel. Ordet kan till exempel användas för att skapa en hemsida som är lätt att hitta till.
Genom att leka lite med namn på ägare, verksamhet och annat så går det att komma fram till en riktigt bra akronym som man kommer ihåg. Med tiden så kan den bli ett signum, lite som de akronymer som jag nämner i punktlistan här ovan. LOL! (Det var också en väl använd akronym som står för Laughing Out Loud)
[contact-form-7 id=”1606″ title=”Contact form 1″]
En bra berättelse glömmer vi inte. Vi vill kanske höra den om och om igen. Med storytelling så går det att få uppmärksamhet även i en värld där folk tycks ha gått i ide i sina mobiler. Det här är ett koncept som används för marknadsföring såväl som inom team-building.
Vad är storytelling?
Storytelling är ett uttryck på engelska som vi har snappat upp i det svenska språket. Ordboken översätter ordet till historieberättande och det är precis vad det handlar om. Vi berättar en historia och om den är intressant nog så får vi mer uppmärksamhet.
När storytelling inte är bra
Men all storytelling är inte bra historieberättande. Jag minns ett av mina första jobb. När jag skulle introduceras på företaget så fick jag ett långt föredrag om hur det hade utvecklats. Berättelsen inkluderade allt från hur det hela startade i ett garage till hur de flyttat omkring de olika avdelningarna från år till år.
Berättelsen var intressant när vi befann oss i garaget men när jag fick höra detaljer om hur år 2008 innebar en ny printer på ekonomiavdelningen så var jag långt bort i tankarna. Det hela påminde lite om hur Ove Sundberg och hans fru i tv-serien Solsidan berättar om sina semesterresor år för år.
Men den storytelling som jag bjöds på visade sig ändå ha ett värde. Den var nämligen ett internt skämt på företaget. Mina nya kollegor talade om för mig att jag skulle få höra samma 30 minuters historia vid varje företagsfest. Den var något som vi delade på och som hade en slags sammansvetsande kraft bland de anställda.
Kraften i en intressant berättelse
Den storytelling som mina forna kollegor såg som ett skämt hade faktiskt bra ingredienser. Om den hade stannat där i garaget och sedan snabbt gått vidare till några fantastiska framsteg så hade det kunnat bli dramatik. På så vis så hade berättelsen kunnat användas som unik form av reklam för företaget.
När reklamen berättar en berättelse så kan vi inte låta bli att ge den vår uppmärksamhet. Även om ert företag inte bildades på ett mirakulöst sätt så går det att hitta punkter som kan vara spännande. Det är tillåtet att piffa upp det hela lite för att berättelsen ska bli intressant.
Istället för att berätta hur bra era skor är så kan ni berätta vad som hände en viss person som gick i dem. Det här kan till och med fungerar i produktbeskrivningar. Men berättelserna är inte bara till för reklam och marknadsföring i olika medier. Den kan också skapa bättre stämning och sammanhållning på jobbet.
Säg det med en saga
När det ska hållas kurs så kan storytelling användas som ett viktigt verktyg. Med sagor för vuxna så får den som håller föredrag uppmärksamhet. Berättelser kan också leda till att anställda känner samhörighet. Det kan vara så enkelt att man skapar sin egen story tillsammans. Det blir ett minne som får ett särskilt värde i varje deltagares hjärta.
Måste det vara sant?
Nej, det måste inte vara sant. Men ett korn av sanning är inte dumt. Kända märken och kända företagsledare omges av myter och sanningar. Bill Gates ses köpa sin egen hamburgare och detta sprids i sociala medier då någon tog en bild. Det här blir till en berättelse som är sann men som givetvis återges med inslag som inte var med från början. Så är vi människor och det är inget konstigt med att spä på lite för att det ska bli intressant. Som till exempel att Bill Gates sågs äta ett randigt äpple med sin hamburgare.
Historier har också omgett kända svenska företagsledare som Ingvar Kamprad vars cykel knappast var så ranglig som den kan framstå i berättelser om IKEAs vagga. Och så kan det ske med berättelsen om er verksamhet.
Hur skapar man stories om företaget?
Många gånger så finns berättelserna där utan att ni tänker på det. Om ingen är duktig på att skriva så kan det vara klokt att dela de här berättelserna med en skribent som kan storytelling. Låt nästa pressrelease blir något som folk faktiskt vill läsa då den erbjuder lite mer än information om era nyheter. Något som folk kommer ihåg och gärna pratar om…
Kontakta mig så kan vi prata mer om hur storytelling kan användas i er marknadsföring online!
Ska du skriva de eller dem? Det här är en vanlig fråga. Men kanske kommer den snart att vara irrelevant. Vi vet av vår språkhistoria att uttryck försvinner och ibland ersätts med nya. Om du vill så kan du välja att skriva de i alla lägen där du med talspråk säger dom. Eller så kan du läsa vidare och lära dig välja rätt variant.
Hur används de och dem?
Vi börjar med grundregeln för de och dem:
De
De används som subjekt som till exempel: De åkerbuss
De används också som bestämd artikel: De sköna strumporna
Dem
Dem används som objekt: Ett bud har hämtat dem
Dem används också efter preposition: Budet kom med pizzan till dem
Subjektformer är: Jag, du, vi och ni
Objektsformer är: Mig, dig, oss och er
Enkel regel för de eller dem
Om du byter ut de med subjektform och dem med objektsform så kommer du att höra vad som är rätt.
Du kan till exempel byta ut de med vi, och dem med oss.
Vi tar ett exempel:
Kan du kontakta dem?
Varför ska det vara dem och inte de? Vi testar med vi och oss…
Kan du kontakta oss eller kan du kontakta vi…
Du hör vad det ska vara. På samma sätt kan du använda jag och mig.
Kan du kontakta mig eller kan du kontakta jag, du hör vad det ska vara.
Om du inte gör det så ska du veta att det ska vara kan du kontakta mig!
Varför är det så svårt att höra när det ska vara de och när det ska vara dem?
Anledningen till att du som så många andra inte direkt känner när du ska skriva de och när du ska skriva dem är att du inte talar på detta vis. Du säger ju alltid dom. Talspråket gör att vi blir lite förvirrade då vi ska skriva korrekt. Du får helt enkelt lära in regeln lite i stil med hur du lär dig akronymer fast mycket enklare då du använder knepet här ovan!
Det finns till och med lärare som menar att vi helt bör slopa användningen av de och dem i skriftspråk. De menar att det vore en vinst att slippa fundera på om det ska vara det ena eller det andra.
En del som hör detta resonemang blir rosenrasande. Rosenrasande är också ett uttryck som kan vara på väg ut så det känns helt rätt att det får vara med här!
Blir du rosenrasande av bristande språkkunskaper?
Språket på sociala medier
Faktum är att språket vi använder i sociala medier och chattar redan frångår reglerna för de och dem. Det här kan vara en viktig poäng om du tillhör de som tycker att vi helt enkelt kunde skriva som vi säger. Dom som annars har med rättväsendet att göra. Detta är förstås helt okej då det handlar om samtal mellan dig och dina vänner.
Men var medveten om att det fortfarande finns arbetsgivare som kan regeln och som inte tycker att det är ett plus i kanten att du använder ordet dom i din arbetsansökan. Professionella texter bör skrivas med rätt form. Så gör en liten latmask av exempel ovan för att öva på att använda rätt form.
Ska vi plocka bort skriftspråkets dom?
Saken är den att om vi tar bort de eller dem och börjar skriva de eller dom i alla lägen så kan det kännas irriterande för folk som fortfarande förstår skillnaden. Vi som inte tycker att det är problematiskt med ett skriftspråk som skiljer sig från talspråket vill inte sluta använda skriftspråket.
Kanske kan vi komma fram till en kompromiss där vi helt enkelt låter folk som inte kan skillnaden mellan de och dem i skrift skriva de eller dom. Och vi som vet vad det ska vara kan skriva de eller dem. Som det är nu med andra ord. Det hade fungerat bra för mig. Jag blir vare sig irriterad eller rosenrasande av att se folk använda dessa uttryck på ett felaktigt sätt. Som SEO skribent får jag dessutom accepterar att jag ibland får betalt för att skriva fel!
Text finns överallt och någon måste kontrollera att texten ser bra ut. Om en text är full med stavfel
och andra grodor som förväxling av de och dem så blir den svår att ta till sig. Att jobba som korrekturläsare kan vara roligt. Kanske
är det något för dig. Här är 10 tips för dig som vill jobba med korrekturläsning. De kan också vara
nyttiga för dig som skriver mycket och själv går igenom din text innan den publiceras.
Läs mycket och ofta
Den som läser mycket blir bra på att jobba med ord. Egentligen så är det här ett grundkrav för att du ska tycka om jobbet som korrekturläsare. Om du tycker om att läsa mycket så övar du på att se ord och meningar på ett helt naturligt sätt. Läs böcker, tidningar och reklam. Fundera på vad som är kul att läsa och vad som känns trögt.
Läs texten högt
Det händer att du läser en mening där det finns ett stavfel som inte markeras av ordbehandlingsprogrammet som du använder. Du kanske inte registrerar felet för att du skummar dig igenom texten. Men om du läser högt så kommer du inte att missa det. Du hör genast att något inte stämmer och då går du tillbaka och ser närmre på den bit som verkar lite konstig.
Läs inte direkt efter att ha skrivit texten
Om du precis skrev texten så ska du inte agera som korrekturläsare för den. Be hellre någon annan att läsa igenom. Det är att rekommendera att skriva något annat emellan och sedan komma tillbaka till texten som ska kontrolleras. Då du inte har färskt i minnet hur du tänkte då du skrev texten så är chansen större att du kommer att se eventuella misstag.
Lita inte blint på Word
Word och andra ordbehandlingsprogram är bra att använda sig av. Men det här är inte en perfekt lösning. Det händer ofta att Word missar felaktigheter. Dessutom så finns det ord som blir helt andra ord med ett byte av en bokstav. De fungerar fortfarande i meningen men betydelsen blir en annan. Det kommer inte Word att se. På grund av detta så måste du läsa igenom texten även då det inte finns några röda eller blåa markeringar.
Justera storleken på din skärm
Om texten är för liten på din skärm och du är trött så kan det leda till att det blir svårare att korrekturläsa. Öka på procentsatsen som du ser längst ner till höger. Texten blir större och du kan koncentrera dig bättre på varje stycke.
Ändra och läs om igen
När du vill ändra ett stycke så ska du tänka på att det kan finnas fel i din ändring. Kom tillbaka och läs det du ändrade igen. Se till att ändringen inte förändrar flytet i texten. Du kanske glömde bort att du redan nämnt det du nu lade till längre ner i texten. Då får du gå tillbaka och fixa detta så att det inte blir onödigt tradigt att läsa din artikel.
Finns det bitar som är lite svåra att förstå?
Som korrekturläsare så är du inte bara ute efter stavfel. Du vill också fånga textbitar som inte är så tydliga. Det här kan vara extra svårt om du är den som har skrivit texten. Försök att tänka på om texten är tydlig och om man förstår vad som sägs.
Tonen på texten
Ton är också viktigt. När du korrekturläser så kanske du inser att texten har en negativ ton. Det kan ju vara önskvärt, men om det rör sig om en text för marknadsföring så är det inte det. Där det står vad man inte kan göra så bör det istället stå vad som kan göras. Gå igenom och kontrollera att texten har den ton som önskas.
Korta ner meningar
Det finns de som säger att en bra text för nätet inte ska ha meningar som är längre än 22 ord. Det här är inget som man måste hålla sig till slaviskt. Men det är ändå ett bra tips att se på längden på meningarna då du jobbar som korrekturläsare. Genom att dela upp och korta ner så blir texten lättare att ta till sig och det är viktigt.
Luftig läsning för nätet
Vid korrekturläsningen så är det också bra att tänka på styckesindelning och rubriker. När det handlar om webbtext så måste den har en indelning som gör det lätt att läsa även på en mindre skärm. Se om du kan få in fler rubriker för att göra det hela tydligare. Luftigt är bra!
Ett av webbutikernas trumfkort är att handel online sparar tid, och så ser många på nätet i stort. Webben spar oss tid. Varför ringa när du snabbt kan skicka ett mejl eller chatta med supporten. Bra webbtexter är till för folk som inte har tid att läsa. Men vad betyder det i praktiken?
Som webbskribent så skriver jag både för robotar och för verkliga besökare. Det fina är att Google har förstått vad som gör en webbtext lätt att ta till sig och vad som kan anses ge läsaren ett mervärde. Nu gäller det att visa Google och de andra sökmotorerna att just den här texten har det som verkliga människor är ute efter.
Här är några av mina bästa tips för texter för webben som fungerar bra. Både för vanliga dödliga och för robotarna som ska utvärdera om det här är en sida som är värd att hänga längst upp i sökmotorns resultatgran.
En webbtext ska vara intressant och lättläst
Det måste alltid börja här. Riktigt bra webbtexter får folk att vilja läsa vidare och lära sig mer. Redan i inledningen så måste det finnas sådant som gör att läsaren fortsätter att läsa på sidan eller klickar på en knapp för att kontakta eller beställa. Detta gäller ju särskilt för produktbeskrivningar som ska vara enkla att läsa och som bör få personen att vilja vet mer eller köpa på en gång.
Det måste framgå från start vad som erbjuds och vad som kan förväntas av sidan. Visst kan man smycka texten med fina ord och så kallat fluff men det gäller att hitta balansen. För mycket fluff leder för det mesta till att den stressade personen surfar vidare.
Lättläst blir en text då den inte har för många långa meningar. På nätet så skriver vi inte böcker för folk som vill gotta sig i kluriga uttryck. Det finns ingen mening med att försöka vara lite speciell och hinta om något som en känd svensk poet eller artist har sagt.
Webbtexter är en alldeles särskild typ av kommunikation. Den kräver ett språk som är lättsamt och enkelt att förstå. Beroende på målgrupp så kan det alltså vara av intresse att skriva på ett sätt som kan sägas vara grammatiskt fel.
Med tanke på SEO så kan det också bli så att webbskribenten får använda sig av särskrivningar och lite märkliga uttryck. Då folk söker med dessa ord så blir de relevanta och då gäller inte vanliga språkregler.
Punktlistor och fet stil
Om du tar en titt på hemsidor som handlar om spel så märker du snabbt att meningar som handlar om pengar gärna fetas. Det här har flera skäl. Dels så är det förstås så att man vill belysa att någon har vunnit en stor summa pengar på ett visst spel. Det här kan ju locka fler till att testa.
Fet stil på utvalda ord och meningar är också något som kan fånga uppmärksamhet och hålla kvar en person på sidan. Det blir lite som att höja volymen på ett visst ställe. Det här är ett knep som kan användas inom alla områden. Men det gäller förstås att bara feta då det finns god anledning till det.
Punktlistor och nummerlistor är SEO-experternas favoriter. Artiklar som handlar om de 5, 10, 25 eller kanske 100 bästa av något är populära. Folk tycker om att läsa listor. Även sidor som inte handlar om att lista det bästa av något kan använda sig av tekniken.
En punktlista gör det lätt att se fördelar och nackdelar såväl som konkreta förslag. Det här är viktiga verktyg för den som vill sälja online. Sökmotorerna vet att listorna gillas av läsare så de kan absolut ses som ett viktigt verktyg för att höja sidans chans till hög rank.
Call for action
Många glömmer helt bort det där med call for action. En call for action är en mening som talar om vad läsaren ska göra. Det är lätt att tro att den som läser webbtexten förstår att sajten som den finns på kan kontaktas för mer information. Fast alla förstår inte detta.
Det är heller inte alltid så uppenbart att ett ord som länkas till en säljsida kommer att bjuda in till besök. Om det inte står “klicka här” så är det många som missar länken för att de helt enkelt läser vidare.
När tiden är knapp och personen som läser snart kommer att ta sig vidare så bör en bra webbtext ha tydliga call for action.
Hur många ord ska det vara?
Det ska vara många ord idag. Så är det. Men här vill jag påpeka att det inte ska vara en massa svammel. Om du inte kan skriva en webbtext som är lång och som ger något hela vägen igenom så är det bättre att hålla det hela kort.
Beroende på konkurrens inom nischen och för det nyckelord som du vill ranka med så kommer det att krävas mer av landningssidans text. Dessutom så bör du betänka att de texter som sedan länkar in till huvudtexten för att stärka den också måste vara bra.
Jag kan tala om att det är mycket vanligt att lägga minst 1000 ord på en viktig sida som ska bära en sajt. Det dubbla och mer är också vanligt. När det handlar om så många ord så är det verkligen A och O att texten struktureras på rätt sätt. Då kan det vara det värt att leja en frilansskribent som klarar av formatet och som skriver intressant och lättläst webbtext.
Sammanfattning
För att sammanfatta det jag har tagit upp här ovan så avslutar jag med en punktlista som du kan ta med dig som lathund för riktigt bra webbtexter.
Webbtexter ska vara lättlästa och ha ett språk som målgruppen förstår
Det bör inte finnas för många långa meningar
Håll texten luftig med kortare paragrafer
Använd call for action för kontakt och sälj
Inkludera fetstil och punktlistor
Betänk att en längre text kan ge mer SEO-juice
Bonuspunkt – Undvik att spamma med nyckelord. Ingen tycker om att läsa samma ord och uttryck i var och varannan mening. Inte människor och inte robotar!
Jag kan hjälpa dig med fantastiska webbtexter och produktbeskrivningar som drar mer trafik till din sajt från Google och hjälper dig att sälja mycket mer. Hittills har jag skrivit den här typen av texter för hundratals sajter. Jag är helt säker på att även din sajt kan dra stor nytta av min erfarenhet!
